Naturskyddsföreningen kokar soppa på en spik

Inom ramen för Naturskyddsföreningens kosmetikakampanj ”Fräsch på riktigt” har rapporten ”Hygienbubblan – Om hur lagstiftningen smörjer in dig med falsk trygghet”[1] nyligen publicerats. I den påstås att konsumenter inte är så skyddade som de förväntar sig.

KTF menar att både rapporten och kampanjen är mycket tunn och innehåller många direkta felaktigheter. Vi tror tyvärr inte att detta agerande från Naturskyddsföreningen leder till något positivt för vare sig för konsumenter eller samhället i stort.

Kosmetika strängt reglerad

Kosmetikaförordningen [2] ställer höga krav. Till exempel måste en säkerhetsbedömning genomföras innan en kosmetisk produkt släpps ut på marknaden. En sådan bedömning ska utföras av en behörig person med examen i farmaci, toxikologi eller medicin. I en säkerhetsbedömning beaktas alla ingående ämnens toxikologiska profil samt den aktuella exponeringen. Produkter som inte är säkra får inte släppas ut på marknaden.

Den som tar del av Naturskyddsföreningens aktuella kampanj får snarast den uppfattningen att kosmetikalagstiftningen lämnar fältet fritt för cancerframkallande, hormonstörande och miljöfarliga ämnen. Så är det naturligtvis inte.

• I kosmetikaförordningens artikel 15 framgår att ämnen som är klassificerade som cancerframkallande är förbjudna såvida de inte utvärderats och befunnits säkra av SCCS.
• I kosmetikaförordningens artikel 15.4 framgår att när kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen finns tillgängliga, ska kommissionen se över förordningen med avseende på hormonstörande ämnen.
• I kosmetikaförordningens ingress (skäl 5) framgår att de miljöproblem som kan orsakas av ämnen i kosmetiska produkter ska hanteras av kemikalieförordningen REACH. På så vis kan en sektorsövergripande bedömning av miljösäkerheten uppnås.

1.  Viktiga perspektiv saknas

Prioritering nödvändig

Naturskyddsföreningen anser att det är en brist att kosmetikaförordningens förbud mot cancerframkallande ämnen endast omfattar kända cancerframkallande ämnen och vill därför att alla ämnen ska testas för potentiella cancerframkallande egenskaper innan de släpps ut på marknaden. KTF anser att det finns flera skäl till att inte göra detta.

• Det finns idag definierat 123 miljoner olika kemiska ämnen i världen och det tillkommer 15 000 nya varje dag, enligt CAS Registry [3]. Detta innebär att 15 000 nya toxikologiska tester måste påbörjas varje dag om alla nya ämnen ska testas. Konsekvensen av detta är svår att överblicka, men sannolikt skulle det innebära att mycket annan samhällsnyttig verksamhet skulle behöva nedprioriteras.
• Toxikologiska tester är kostsamma och att lägga enorma resurser på många ämnen som sannolikt är ofarliga innebär att en ytterst begränsad miljö- och hälsonytta erhålls för nedlagda pengar.
• I många fall krävs djurförsök vilket är bekymmersamt ur flera perspektiv. Dessutom är det förbjudet enligt kosmetikalagstiftningen.
• Screeningstudier, datasimuleringar och struktur-aktivitetssamband är viktiga verktyg för de alldeles nödvändiga prioriteringar som måste göras för att bestämma vilka ämnen som ska studeras noggrannare. För ett konserveringsmedel krävs betydligt mer omfattande tester jämfört med till exempel glycerin eller olivolja. Att okritiskt kräva att allt ska testas är att förespråka ett dåligt hushållande med resurser.

I väntan på kriterier

Naturskyddsföreningen anser att det är en brist att kosmetikaförordningen ännu inte innehåller några kriterier för hormonstörande ämnen. På sätt och vis kan KTF instämma i detta. Dock är det viktigt att inte stirra sig blind på klassificeringar utan istället fokusera på säkerhet. Studier som påvisar problem med ämnen med avseende på hormonell verkan är i allra hösta grad en del av det underlag som används när säkerheten för produkter och ämnen ska fastställas. Här kan Naturskyddsföreningen till exempel titta närmare på det arbete som EU:s vetenskapliga kommitté, SCCS genomför för att säkerställa olika ingredienser.

I väntan på att kriterier för hormonstörande ämnen ska bli antagna finns interimskriterier med följande lydelse: I avvaktan på antagandet av dessa kriterier ska ämnen som klassificeras som cancerogena i kategori 2 och reproduktionstoxiska i kategori 2 anses ha endokrinstörande egenskaper.

Naturskyddsföreningen gör uppenbarligen en annan tolkning än lagstiftningen och använder begreppet hormonstörande även för ämnen som inte uppfyller interimskriterierna vilket KTF anser är osakligt och bidrar till onödig förvirring.

REACH och miljön

Naturskyddsföreningen tycker att det framförallt är miljöaspekten som brister i kosmetikalagstiftningen. Och detta beroende på att REACH inte fungerar tillfredsställande. I rapporten ”Hygienbubblan” förfasas Naturskyddsföreningen över att utvärderingen av de cirka 15 000 ämnen som hittills REACH-registrerats går alldeles för långsamt och att omfattningen av kontrollerna är otillräcklig. Hittills är endast 35 ämnen utvärderade och ytterligare 284 ämnen är på gång.

KTF instämmer i kritiken. Det vore önskvärt för alla parter om myndigheternas arbetssätt effektiviserades. KTF har dock svårt att se hur Naturskyddsföreningens uppfattning om att alla ämnen, oavsett mängd, ska REACH-registreras och vara visat ofarliga innan de släpps ut på marknaden, kommer att underlätta och påskynda kemikaliemyndigheternas arbete. KTF ser snarare en risk att detta skulle leda till att utvärderingstiderna förlängs ytterligare och stickprovskontrollerna blir ännu färre. Och ett sådant scenario gagnar knappast det sektorsövergripande miljösäkerhetsarbete som REACH syftar till.

Här är också värt att påpeka att det, strikt vetenskapligt, inte går att bevisa att något är ofarligt och att det gäller oavsett om produkten gillas av Naturskyddsföreningen eller inte. Vad vi kan göra är att konstatera att något (ingrediens, produkt) är säkert utifrån den kunskap vi har i dag.

2.  Komplex värld

Rapporten ”Hygienbubblan” sammanfattar problemen med kosmetikalagstiftningen i fyra punkter. Två av punkterna ondgör sig över att REACH är trögt och långsamt, en punkt påminner om att EU-kommissionen inte har tagit fram en definition för hormonstörande ämnen och i den sista punkten uttrycks oro över att långt ifrån alla ämnen har utvärderats avseende vissa hälso- och miljöeffekter. KTF konstaterar att inget av de påstådda problemen med kosmetikalagstiftningen tycks ha något med själva kosmetikalagstiftningen att göra.

KTF vidmakthåller att tvingade säkerhetsvärderingar och komplett innehållsförteckning för varje produkt är en mycket sträng reglering. Till exempel livsmedel har betydligt lägre krav trots att den exponering av olika ämnen som en normal livsmedelskonsumtion ger upphov till ligger på en helt annan nivå jämfört med normal och rimligen förutsebar användning av kosmetika.

Avslutningsvis noteras att Naturskyddsföreningen i sin pågående kampanj uppmanar konsumenter att göra sin egen hudkräm med linfröolja för att det är schysst mot både hälsa och miljö [4]. KTF vill i detta sammanhang påminna om att krossat linfrö kan bilda giftet vätecyanid i kroppen och att Livsmedelsverket därför avråder från att äta krossat linfrö [5]. Vätecyanid är inom EU klassificerad som H330 – Dödligt vid inandning och H410 – Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Trots detta är det enligt Livsmedelsverket riskfritt att äta en till två matskedar hela linfrön per dag. Så komplex är vår värld.

Många känner nog ett behov av vägledning. Tyvärr erbjuder inte den aktuella kampanjen en sådan vägledning, snarare tvärtom. Den smörjer in oss i onödig skräck och lanserar en räcka kontraproduktiva förslag på en bädd av onyanserad kritik.

För den som vill veta mer om kosmetika, ingredienser och regler finns mycket intressant läsning på denna länk: http://ktf.se/vill-du-veta-mer/

[1] http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/Rapport_hygienbubblan_slut_2.pdf

[2] http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009R1223&rid=1

[3] http://www.cas.org/content/chemical-substances

[4] http://www.naturskyddsforeningen.se/diy-produkter

[5] http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/cyanogena-glykosider-och-vatecyanid/